Moment 22: Den yttersta grymheten

I december 2009, sex månader efter Domenic slets bort

I december 2009, sex månader efter att deras käre son slets bort från dem, var Christer en man som var fullt villig att samarbeta med Visbys socialtjänst i ett försök att återföra Domenic till sin familj. I ett svuret uttalande inför kammarrätten, gick denne far med på att följa hela den vårdnadsplan som planerades för Domenic, med undantag för att Domenics vård skulle tillgodoses medan han fortsatte att bo i det föreskrivna familjehemmet. Paret Johansson var villiga att göra allt och vad som helst socialtjänsten på Gotland krävde, så att de till slut skulle få sin son återlämnad hem.

Den grymmaste aspekten av detta fall är fräckt registrerat i domstolsbeslutet i december 2009. I ett moment 22-scenario förlorar alltså paret Johansson sin son om de går med på hela LVU-vårdplanen, som innefattar föreskriven familjehemsplacering. Paret Johansson förlorar likväl sin son om de går med på LVU-vårdplanen, förutom den föreskrivna familjehemsplaceringen. I sin slutsats skriver domstolen:

”Frågan är härmed om behövlig vård kan ges på frivillig väg. I vårdplanen anges bl.a. att Dominic ska vara placerad i familjehem, vilket Annie Johansson och Christer Johansson inte har samtyckt till. Kammarrätten kan därmed konstatera att erforderligt samtycke till behövlig vård inte föreligger. Vid sådant förhållande ska länsrättens beslut att bereda Dominic vård enligt LVU stå fast. Överklagandena ska därför avslås.”

Med andra ord: Paret Johansson underkastade sig alla krav från socialtjänsten på Gotland. Dessa krav inbegrep vad vissa skulle beskriva som ett framtvingat domstolserkännande, att de hade gjort felaktiga val för Domenic vilket socialtjänsten anklagade dem för. Kraven inbegrep också att paret Johansson måste gå med på allt i LVU-vårdplanen, inklusive den föreskrivna familjehemsplaceringen för sin son. Därför var de utdömda om de underkastade sig alla krav och utdömda om de inte gjorde det. Den maximalt möjliga fogligheten uppnåddes med denna lidande familj, inklusive förnekandet av deras eget naturliga levnadssätt. Sedan, när de befann sig i fullständig underkastelse, förnekades de allting.

 

Hur ska man förstå detta fall?

 

De enkla och tydliga fakta är dessa: Ett kärleksfullt, lyckligt och hälsosamt barn togs utan rättsprocess från sina föräldrar av obestämbara (och felaktiga) ideologiska skäl. Hans familj blev sedan straffad för det trauma den hade upplevt, och därför att de inte helt enkelt fogade sig i förlusten av sitt barn. Det finns inget lagligt, inget logiskt och inget rättvist i detta scenario. Att detta kan hända i ett modernt och efter vad man kan anta demokratiskt land är helt obegripligt. Alla fria välvilliga medborgare, i alla världens länder, borde vara oroade när en stat har makten att ohindrad agera på detta sätt. Detta fall borde angå oss alla. Alla föräldrar, alla familjer, och alla som tror på mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet.

 

Läs hela artikeln här

Domstolsdatum framflyttat till den 2 september

Svensk domstol har gått med på att skjuta fram nästa domstolshörande till den 2 september, vilket ger familjen och dess ombud mer tid att framgångsrikt överklaga beslutet från mitten av juni att koppla bort Ruby Harrold-Claesson från fallet, högt respekterad människorättskämpe och ordförande i Nordiska kommittén för mänskliga rättigheter. Den nya omgången överklaganden i rätten skulle från början ha påskyndats och behandlats den 13 juli i Harrold-Claessons frånvaro.


Detta nya överklagande av ”förvaret” av Domenic, ingavs av Ruby Harrold-Claesson på paret Johanssons vägnar bara några dagar innan hon blev fråntagen fallet. Den tidigare omgången överklaganden rörde det ursprungliga ”tillfångatagandet” av Domenic. I den omgången ”representerades” paret Johansson av domstolens utsedda ombud, vilket resulterade i att Domenic förblev skild från sina föräldrar.

Det är av just denna orsak Christer Johansson har avfärdat det ombud domstolen tidigare utsett, och bett att bli representerad av den kraftfulla Ruby Harrold-Claesson.


Som Friends of Domenic Johansson kunde berätta förra månaden, blev Harrold-Claesson fråntagen fallet av svensk domstol efter att Domenics offentligt utsedda ”försvarare” klagade till domstolen över hennes medverkan. Som ordförande i Nordiska kommittén för mänskliga rättigheter, är Harrold-Claesson en välkänd och respekterad förkämpe för familjer som hamnat i vårdnadskonflikter med socialtjänsten, och har vunnit många sådana mål, så att ett flertal barn kunnat återbördas i sina kärleksfulla föräldrars vård. Hon har överklagat domstolens beslut att frånta henne fallet.

Den 25 juni 2010 är det ett år sedan det då sjuåriga barnet med våld togs från sina föräldrar. Polisens ingripande å Visby socialtjänsts vägnar var så traumatiskt för Domenic att han enligt vittnen kräktes under och efter den chockerande upplevelsen. Flygplan i vilket familjen satt, med destination Indien, stormades alldeles före start. Det berättas att pojkens mor, Annie, kollapsade vid ingripandet. Familjen avsåg att emigrera till Annies hemland Indien.


Vid slutet av förra året hade paret Johansson fått avslag på alla sina överklaganden av omhändertagandet av deras enda barn. I kammarättens beslut av december 2009 anförs som försvar för omhändertagandet det faktum att Domenic undervisades i hemmet (lagligt i Sverige vid den tidpunkten), att hans föräldrar valde att skjuta på eller avstå från vaccinationer (även det lagligt) och att pojken hade två hål i sina mjölktänder.

Annie är född i Indien. Hon flyttade med Christer till hans hemland Sverige efter att Indien drabbats av en jordbävning och paret förlorat allt de ägde i ett försök att starta en mindre resebyrå. Vid tiden för jordbävningen var Annie gravid med Domenic. Paret planerade alltid att återvända till Indien där Annies stora familj bor, och skulle äntligen ha gjort det den dag Domenic blev tillfångatagen.