returndomenic@aol.com
Av Helen E. Lees - hennes websida här.
 |
| Domenic och pappa i gladare tider |
Denna forskning markerar erfarenhetsmässig information vid upptäckten av hemundervisning och andra undervisningsalternativ, vilket antyder att för att förstå en sådan livsstil och sätt att se på utbildning och fostran av barn, måste man ha genomgått någon form av omvandlande erfarenhet. Resultatet är att de som, med slutsats dragen från min forskning, favoriserar hemundervisning och har upplevt denna omvandling, lever i "en annan värld" i jämförelse med människor som "tror" på den vanliga skolan.
Den filosofiska förståelse som stödjer denna idé kommer från Thomas S. Kuhn, som skrev "The Structure of Scientific Revolutions" 1969. Kuhn säger att när människor upptäcker ett nytt sätt att göra saker ändrar de på tankesystem, den "vedertagna mallen". Resultatet blir en disproportion av förståelse och kommunikation mellan dem i den gamla världen och dem i den nya.
Min forskning visar att hemundervisning är en "nytt" tankesystem och följaktligen - vad gäller utbildning som ett område med många alternativ - finns problemet med disproportion: Även om man i princip pratar om samma sak (utbildning), har man olika sätt att tycka och tänka angående hur den ska utföras. Detta innebär att man har en förståelse som kommer från ett visst tankesystem eller "världsbild", och man har inte lätt att förstå andra människor med ett alternativt tankesystem och med en annan "världsbild".
Det krävs ansträngning av människor i det "gamla" tankesystemet för att kunna se människor från det "nyas" synvinkel. Det ser ut som om de sociala myndigheterna har en allvarlig brist på förståelse och en oförmåga att förstå hur hemundervisning fungerar praktiskt och vad denna livsstil innebär. De verkar se situationen endast från sin egen synvinkel.
Min forskning antyder varför de tycks vara så omedgörliga vad gäller huruvida Domenic skall vårdas av sina "alternativa" biologiska föräldrar.
Kuhn talar också om det starka motstånd från de som representerar det "gamla" tankesystemet gentemot dem med det "nya" böjningsmönstret.
Om vi tillämpar detta på Domenics fall ger det en uppfattning om varför socialtjänsten verkar visa sådant starkt och oförtrutet motstånd mot Domenics föräldrar: Om socialtjänsten "ger sig" och låter Domenic komma hem till sin familj hotas deras övertygelse om att deras åsikter och världsbild är den "korrekta". Detta är en stark övertygelse och hotet mot deras värld måste förhindras till varje pris i nivå med deras personliga jag, även om det är sannolikt att denna uppfattning är förklädd i professionellt språk och logisk grund.
I Storbritannien finns det många exempel på när socialtjänsten har ett mycket svagt begrepp och begränsad uppfattning om de grundläggande koncepten för hemundervisning. Ofta ses det valet därför som "en dålig utbildning".
Problemet med dispropotion är globalt. Naturligtvis har hemundervisning granskats och lyfts fram genom olika akademiska forskningsmetoder i många sammanhang. Hemundervisning utgör där ett positivt (personligen och socialt) sätt att leva, så det handlar inte bara om utbildning. Det handlar om en livsstil.
Om en mamma vill följa naturmedicinsk praxis, till exempel (en mycket vanlig indisk och vedisk attityd till medicin), är detta en livsåskådning. Det anses vara en livsåskådning som är giltigt på dess egna villkor. Om det ses ur ett enbart medicinskt/vetenskapligt perspektiv kan den förlora sin giltighet.
Sedan jag började följa fallet Domenic Johanssons tvångsomhändertagande och sättet han hålls borta ifrån sina föräldrar, står det klart för mig att det som händer inte är baserat på gott omdöme, utan på fakta som bygger på en vilja att bibehålla giltigheten av en viss världsbild. Denna syn på en annorlunda världsbild kan i en demokrati inte tillåtas att utgöra den enda giltiga världsbilden.
Socialtjänsten på Gotland har inte alla svar och besitter inte sanningen. Deras världsbild är inte den enda giltiga. Deras fakta kan ses på olika sätt. Ett barn har rätt att växa upp i samma världsbild som föräldrarna och föräldrarna har rätt att uppfostra sina barn i sin egen världsbild. Med detta argument som grund, skulle det enda som skulle styrka överträdelse av respekt för en viss världsbild eller tankesystem vara att den på något sätt orsakade djup skada av barnet.
Jag ser inga tecken på att sådan skada skulle har tillförts Domenic av sina föräldrar. De verkar, efter vad jag har läst, hört, sett, känt och personligen bedömt, ha en kärleksfull attityd och en sund och giltig världsbild. Min forskning styrker det som familjen Johansson hävdar, att den situation som de upplever är orättvis. Varför är deras son borta och fråntagen deras vård? Det är inte en sund synpunkt i någon världsåskådning, faktiskt. Även om denna ofattbara historia utspelas måste Domenic naturligtvis förändra sin världsbild… Domenics föräldrar tvingas förändra sin. En dominans som i perspektiv skapar totalitarism på en nivå angående personliga val. En demokrati bygger på personliga val. Anslutningen till en världsbild - för oss alla - är inte säkrad genom att ta barnen från sina föräldrar.
Av Helen E. Lees - hennes websida här.
